Jag har många gånger tänkt att jag måste, för min egen skull, steppa åt sidan och sluta läsa hos andra eftersom det sätter såna spår och tankar i mitt huvud att jag själv har svårt att fokusera på mitt eget tillfrisknande.
Men jag kan bara inte stänga av.....
Och jag läser hos Sophie, och jag läser hos Elisabeth, och jag läser hos Lars som försöker få tiden att "blir hel" igen, och jag läser så många andras bloggar och tankar att jag ibland håller på att gå sönder.
Och jag känner efter, minsta lilla ryggsmärta ger skräck, och värker huvudet mer än två dagar i rad så är fantasin i rullning, och vad är den där lilla knölen på insidan tungan?, inte kan det väl bara vara så att jag bet mig häromdagen..? Och varför är jag så enormt trött och ofokuserad på allt jag gör? Och känns inte bröstet onormalt stumt och lite "tungt", och varför ger inte apelsinhuden med sig och blir slät?
Och som inte det fanns nog med elände i världen så ramlade det ner en massa snö inatt och det faller fortfarande. Förstår inte HAN däruppe att vi behöver sol och värme och glädje i tillvaron???
Vi behöver se nån annan färg än grått och vitt, vi behöver grönt och regnbågsfärger och vi behöver med tiden bruna ben och sockerdricka i glas med sugrör.
Vi behöver få skratta....och le, och nicka igenkännande åt det som så många av oss missade ifjol vår/sommar då vi mådde som sämst, då vi funderade på om vi skulle få en sommar till.
Det är vad vi behöver, hör du det, du där som bestämmer !!
Lite glädje ska jag ändå försöka ta till mig från söndag och några dagar fram för då åker jag till Paris.
Och där borde det väl få vara vår eller hur? Då ska jag sitta på Monmartre och dricka vanilj latté och se ut över Paris och vara glad. Och jag ska ta vägen förbi Moulin Rouge och bara insupa känslan av all glädje som funnits i de kvarteren och ännu finns. Och inte en enda gång ska jag känna efter eller inbilla mig saker, och inte en enda gång ska jag tänka på ordet som börjar med C. Jag ska vara GLAD!
Bilden i detta inlägg är jag, tänkte ni skulle få en skymt av mig så som jag ser ut nu, håret är iof klippt en gång till sedan det togs men frisyren densamma. Tjockt och kompakt så det får tunnas ut hela tiden och plattas ihop av diverse produkter för att jag inte ska se ut som Plupp eller eller en Monchichini.
Till sist vill jag önska er alla i Peppargänget som ska ut i helgen en kanonkul kväll.. Jag ville verkligen följa med och var helt inställd på det innan detta med Paris dök upp (jobbgrej), men Ida har ju lovat att det kommer fler tillfällen.
Kram till er
