tisdag 29 mars 2011

En bra dag

Har haft ett par dagar med lite bekymmer och en dipp som jag fick slösa lite extra energi på att ta mig ur men det funkade faktiskt, efter några timmar "tycka synd om sig själv" och några mål god mat så kom jag igen och nu är jag åter på banan.

Idag har det varit första dagen utan storm på evigheter och jag var uppe med tuppen efter en bra natt, roddade runt med damsugaren för första gången på en vecka, på alla tre våningarna och såg till att saker som jag bara inte orkat se åt blev fixade, mangelhölgen bla.

Sen blev det snabb frukost och iväg till syrran som precis hämtat upp sin dotter med barnbarn på flyget från Göteborg och där blev det snusa bebis och gulla lite eftersom det var första gången jag såg honom och han är ändå snart 2 månader....men nu får vi rå om dom i en vecka.

Därefter ut på Jula.

Jag och 40 farbröder.

Jag och 30 meter nät och stolpar.

Och under dagen idag har jag fixat upp stängsel för mina katter (ja ja, jag är lite nojig) eftersom de fått för sig att man kan tussa över den sparsamt trafikerade gatan förbi mitt hus och klättra så långt upp man kan på berget till mattes stora skräck !

Så nu sitter det stängsel från gamla huset till detta och från andra hållet, från detta till ladugårdsknuten. Och om de nu absolut måste över på andra sidan så måste de gå runt ganska långt, och de är nog för lata för det. Så, min förhoppningen är att de håller sig på baksidan där det är km vida ängar och fält.

Ett jättebra besked har jag i alla fall fått idag av min dotter som nu har klart med att det är ok att boka om biljetten hem så nu dyker hon upp här hemma om ca 2 veckor, lagomt tills jag får min slutliga "dom" vilket känns väldigt skönt.

Har tjuvkikat på ärren, de ser het ok ut. Fick ju åka förbi vårdcentralen och hämta lite nya förband och striptejp då det mesta kändes som om det ville lossna så igår då jag var och hälsade på en gammal kompis som är distriktsköterska så passade jag på att bli omtejpad och tillsnyggad. Hon tyckte att det såg helt ok och det tycker nog jag med.

Jag ska bära mina ärr med stolthet.....

De kommer ju för alltid att finnas där och kommer ju att vara en del av mig, nu och för all framtid.

5 kommentarer:

  1. Ja det kommer dom. Och det känns rätt att tänka på dom och ära det som en gång var där. Skrev en dikt som heter Avsked som handlar om just det, att förlora bröst, kolla gärna ( under poesi).

    Vad skönt att höra att du tog dej ur dippen. Kan va jobbigt att befinna sig i dem, men man får komma ihåg dem och bli stärkt av att man kommit ur dem.

    Ha det fint med familjen nu. Kram/ H

    SvaraRadera
  2. Ja min dipp kom jag ju ur i ett nafs egentligen, idag tänker jag mer på Linda och hennes familj och vilken tuff tid de har framför sig. Man hoppas verkligen att deras kontaktnät funkar och att de även kan se fram emot en vår och en sommar utan henne och finna någon tröst i allt..

    SvaraRadera
  3. Va härligt att läsa att du har en bra dag!! Vi gillar bra dagar!

    Kram!

    SvaraRadera
  4. Läste dock hos dig Ida och fann att din bra vecka förvandlats till en dålig...hoppas det bara är tillfälligt och att det vänder i morgon...

    Kram kram

    SvaraRadera
  5. Jag hämtade mig snabbt. har nu insett att jag trodde jag höll på att bli riktigt sjuk, men det är en helt vanlig förkylning, men jag har drabbats att den där förlamande tröttheten vilket gör att jag helt enkelt inte pallar med mer än ett par timmar, och när orken e slut så känns det som om jag är sjuk. Sen håller den känslan i sig tills jag vaknar dagen efter. Det kanske lättar med tiden hoppas jag.

    SvaraRadera