Trodde jag skulle få någon vecka till innan jag fick fulla händerna med hår.
 |
| Just i detta nu, bara för att jag drog handen genom håret |
Men i morse skulle jag åka in till sjukhuset för ännu en provtagning (uppföljning efter min dåliga period) och som vanligt så gnuggar man ju på med schampo när man står i duschen och det var först då jag torkade håret med handduken och hade i mitt vax som jag upptäckte att jag hade händerna fulla. Märkte ju av det redan igår då jag ännu var kvar på landet men nu var det det verkligen så som man fått höra...
Tussar....
Händerna full...
Usch, så vedervärdigt det är.
Är det inte nog med cellgift, biverkningar, illamående, ledvärk och muskelvärk...etc etc...
Säger det igen, varför kunde man inte få behålla håret?? Har ju redan offrat ca 4 dm...hade jag inte kunnat få behållt resten??
Har i alal fall haft bra dagar på landet. Mina dåliga dagar vände på fredag och efter det har jag mått hyfsat ok, lite seg, trött och aningen illamående men jag har ätit, varit med på begravningen, delaktig i helgens övriga aktiviteter och lyckats fixa vår i mitt växthus. Hemresa igår eftersom jag hade min fjärde provtagning idag (mycket provkoll blir det då man inte mår så bra).
Nästa provtagning blir på fredag inför 2,a omgångens Taxotere/Herceptin på måndag. Tur att man inte är stickrädd. Ser inte direkt fram emot nästa behandling, men hoppas verkligen att de justerat dosen så jag inte får samma intensiva och mycket jobbiga biverkningar under nästa period. De har ju faktiskt varit lite bekymrade över att jag mått så dåligt och att mina vita blodkroppar haft lite knasiga värden.
På onsdag ska jag i alla fall träffa perukmakaren och klippa till/prova in mina peruker och just nu, med tanke på håravfallet så känns det helt rätt i tiden för jag tror att jag redan under helgen får användning för dem. Funderar dock ännu på om jag ska låta honom raka av det som finns kvar eller om jag ska behålla mina hårtestar så länge de behagar sitta kvar på mitt huvud? Har väldigt svårt att skiljas från mitt hår även om det är oundvikligt.
Det knasiga är att jag hela tiden funderar på om och när man någonsin ska finna någon som kan älska en så som man ser ut den närmaste tiden. Orkar man ens engarera sig i det? Kommer man att besöka krogen, gå ut och äta, träffa nya människor, potentiella pojkvänner..?? Eller kommer man att vara ett freak i flera månader och vara fullständigt oattraktiv på alla sätt och vis, tills man återfått hår och fransar, och normala slemhinnor?? Man har ju för fasiken inte ens nog med saliv för att kunna kyssas.
Hur knasiga tankar är inte det??
Kommer ju vare sig ha tid, lust eller ork att se åt en man under den här perioden.
Ändå tänker jag på det hela tiden.
Jag vill ha mitt hår kvar !!!
Säger som FB Malin, jävla skitcancer !!
Den stjäl över ett år av mitt liv med intensiv behandling, och jag får några månader till efter det av återhämtning, ett drygt år då jag bara blir äldre....tappar fart, kanske missar fantastiska människor som skulle kunna förändra mitt liv till något superbra.
Det suger.....ge mig mitt liv tillbaka!
Den stjäl över ett år av mitt liv med intensiv behandling, och jag får några månader till efter det av återhämtning, ett drygt år då jag bara blir äldre....tappar fart, kanske missar fantastiska människor som skulle kunna förändra mitt liv till något superbra.
Det suger.....ge mig mitt liv tillbaka!
Det finns ju mycket att fundera på. Knasiga tankar dyker upp när kroppens immunförsvar är nere. Ja, det är en jävla skitcancer!
SvaraRaderaVet du- tiden går ganska fort! Ditt liv är nu inte så som du känner det och det är skitjobbigt! Raka av håret och börja "peruka" - efter ett tag så funkar det bra. Du kommer inte missa massa människor- du kommer träffa underbara nya vänner som du aldrig träffat om inte.. Och - tiden går ganska fort! Kram på dig
SvaraRaderaUsch ja, hårtussar..jag tittade inte i spegeln flera dagar när mina tussar föll som värst. Jag rakade INTE av håret förrän i princip allt fallit av.. Vet inte om det var bra eller dåligt, jag ville nog ta farväl av mitt hår bit för bit. Tyckte det var jättejobbigt att tappa håret så jag förstå din vånda...
SvaraRaderaMen man vänjer sig mer o mer och peruken fungerar ju bra, man ser ut som alla andra, lite prydligare frisyr bara ; )
Det är en sorglig tid när håret rasar, förstår att dina andra funderingar också kommer upp i denna vevan. Som anonym skriver ovan, försök tänka på att det är en begränsad tid det handlar om och ta sikte på att behandlingarna har ett slut och håret kommer tillbaka sen..
Styrkekram
Karin
Ja usch, det är verkligen sk-t det här med cancern. Stjäl massor av tid, förvandlar en till det yttre till en annan person och hindrar en på så himla många sätt. Det kan hända att vi kan se annorlunda på det när vi är igenom hela rasket, men när man är mitt i det är det ju lättare sagt än gjort. I alla fall kändes det jättebra att läsa att du har haft en fin helg och att du mår bättre nu. När det gäller håret så måste ju alla göra som de vill, men jag tycker att det var kanonbra att ta av alltihop innan jag började använda peruken. Och nu i takt med att det sista håret ramlar av så sitter peruken dessutom bättre och bättre på huvudet.
SvaraRaderaHoppas nu att alla dina prover visar bra värden!
Kram från Helena
(Vitbalansen - vet inte varför det inte funkar att logga in när man ska kommentera)
jag är här
SvaraRaderajag läser
vet inte vad jag ska säga
tycker lite synd om oss
Men vi klarar det. Vi klarar allt. Det gör vi.
Maria, ja knasiga tankar finns det gott om...
SvaraRaderaAnonym,du har nog rätt i att jag kommer att träffa massor med nya goa vänner under den här resan..men ibland går tankar och funderingar lite kors och tvärs och man tänker inte så logiskt. Ska nog börja "peruka" redan på fredag, min perukmakare tyckte att jag för den mentala bitens skull skulle ta bort allt kvarvarande hår på torsdag då vi gör klart allt med mina peruker...//kram tillbaka
Karin, jag klippte ju av mitt långa för några veckor sedan så jag har på ett sätt vant mig vid att ha det kort nu men det är urjobbigt att se allt hår som faller. På torsdag ryker dock allt, ingen mening att spara nu, även om jag ser det som en förlust..men vi överlever detta, blir mycket keps och sjalar i sommar, kommer nog inte att använda peruken så mycket. kram kram
Helena (vitbalansen), visst är det sant at cancern stjäl tid av oss. även om det är en bergänsad tid så får man hela tiden inrätta sig efter bra och dåliga dagar, provtagningar etc och allt bara kretsar runt detta hela tiden. Mina sista prover har jag inte fått svar på än men anar att det var ok eftersom de inte ringt. Ska ju ta nya på fredag igen innan nästa behandling på måndag....Kram kram
Helena, klart det är lite synd om oss, det måste vi få tycka för det liv vi lever nu är inte normalt på något vis. Men som du så klokt skriver, vi klarar det, vi klarar allt och lite till om så behövs. Så är det bara..Kramelikram
usch ser inte fram emot att tappa håret, kanske dags att fynda sjalar nu då så man kan få till ngn snygg turban :)
SvaraRadera