fredag 15 juli 2011

Låg och missmodig

Så har jag då upplevt första dagarna efter min första FEC.

Mått räv.

Knaprat illamående piller.

Sovit i dygn.

Och jag vill inte må såhär, totalt orkeslös, oförmögen att hjälpa till med de mest enkla saker, inte orka gå över gården, knappt få på sig kläderna och känna sig så låg så låg....och ständigt påminnas om att nåt far runt i kroppen som inte är ett enda dugg normalt och som orsakar ett non stop illamående.

Söta Alice som kattunge, som alltid krånglar
då vi ska iväg eller hem
Inte så  jag kräks, men ni vet ett sånt där sug man har vid magsjuka, då man vill kräkas men inte har något att kräkas av.  Och det gör bara ont, och man är hungrig men kan inte förmå sig att äta något för man är rädd att det blir värre då. Till saken hör att jag även blöder lätt inne i munnen när jag äter och det är lite obehagligt men turligt nog håller sig svampen borta.

Så....idag tog jag och packade in kissekatterna i bilen och körde hem till stan trots att det bar emot både rent energimässigt samt att jag egentligen inte har något hem till stan att göra men på nåt vis så känns det bättre att få vara hemma i rätta sängen och  ha alla andra bekvämligheter omkring sig. Och det skulle ändå bli sämre väder och då kan det vara skönt att vara hemma i värmen.

Kan säga att samtliga kissekatt gjorde stora ögon då alla burar kom fram i morse, de är ju van att flytta till landet och vara kvar till hösten, jag brukar max vara hemma från dag till annan då jag åker hem och då klarar de sig ensam och får stanna kvar. Men nu vet jag ju inte hur länge jag blir hemma och jag är ju lite rädd om dom så de fick snällt följa med, även om det var under protest  från en del.

Blev dock mycket att kolla på hemma, nosa upp hela huset, kolla vem som varit i lagår´n, om storråttorna fanns kvar och om någon annan katt varit här och satt sina bomärken. Så de hade fullt upp ! Men det händer ju lite på de två månader de nu varit borta hemifrån.

Nu ska jag bädda ner mig med en Piggelin och ett stor glas Pepsi Max....knasig kombination men det får bli min middag ikväll för nåt annat känns inte aktuellt. Imorgon bitti lovar jag dock att se till att få i mig ett helt ägg och en smörgås och en risifrutti med päron.

7 kommentarer:

  1. Usch din stackare..se till att peta i dig medicin.. För mig funkade lättöl/folköl för att stoppa det där inte riktigt illamåendet men olustig känsla..

    Håller tummarna att du snart mår bättre i hemmiljön..

    Kram
    Karin

    SvaraRadera
  2. Urk... håll ut! Kram! Ps.Alice är kanske den sötaste katt jag sett någon gång!

    SvaraRadera
  3. Ja usch, det är pest att må som du gör nu :-(. Den enda tröst jag kan ge är att när det vänder, så kan det vända extremt snabbt. Under första FEC-omgången som jag fick vände allt på några timmar på dygn åtta, och plötsligt kände jag mig helt normal. Och jag säger som Karin: ta allt du får i anti-illamåendeväg. Jag tar alltid även det som enligt schemat ska vara "vid behov" även om jag inte mår illa - bara för att jag inte ska BLI illamående. På mig funkar det klockrent, jag har inte mått illa en enda gång.

    Stor kram från Helena

    SvaraRadera
  4. Fy- det är ju så tufft!! Jag upplevde det extra jävligt att inte kunna beskriva känslan!! Biverkig- ja men vad är det?? Jag sa till mina döttrar att "det känns som när jag spelat mäskpoker som 14 åring i LSE" Jag tror inte dom förstod men dom undrar nog vad jag höll på med som tonåring:)) Men håll ut!!!! Det går över...det blir bättre..och det blir BRA!!

    SvaraRadera
  5. Usch ja!!
    Ta mer tabletter bara!! Gört!!! För att vara säker tog jag likt Helena extra även innan. Men inte första gången - för då visste jag inte bättre!

    Men du.

    Vilken underbart söt katt :)

    SvaraRadera
  6. Till alla, folköl och vanlig öl dricker jag väldigt sällan men kanske ska prova. Idag slog jag dock på stort under några timmar av "må hyfsat bra läge" och gjorde blinier, skalade färska räkor, röd hackad lök och crème fraîche. Och det funkade bra att äta faktiskt.

    Fixade även lite ute... Och jag har nog ätit mina piller enl schema och lyckats hålla magen igång till och med. Nu är det dag 5 efter behandling och jag hoppas innerligt att det vänder i början på veckan. Man kan som du Kattis skrev, nästan inte förklara hur det känns, bara vi som är inne i det dom förstår. Jag kan liksom hå tre fyra steg i trappen och sen måste jag vänta en stund och stå och andas.Finns inte en enda reserv energi att ta till. Totalstopp bara i ett nafs.

    Tack för tips och råd... Snart slipper vi den här skiten vi dom ännu har behandling kvar.

    Och... Alice är fruktansvärt söt. Född av min Fe-Liz ute under en period hon var borta, återfunna som 5 veckors kattungar (då hade mamma katt varit borta i 9 mån) och Alice har varit speciell, inte någon dom kryper upp i knä, inte lätt att ta så man får lura och trixa lite varje gång vi ska iväg. Hon har sinkat mig många gånger under sina 6 år.... Men söt är hon.

    SvaraRadera
  7. Hoppas du börjat må bättre nu..

    Kram

    SvaraRadera