 |
| 2 veckor innan jag klippte av det. Här hade jag varit hos syrran och klippt av det 2 dm. |
Hår i alla möjliga former.
Först var det förtvivlan över att förlora allt hår, först från långt till kort, sedan från kort till stubb och efter det till ingenting. Och ni som följt mig vet ju hur mycket jag saknat mitt hår.
Sen var det detta med övrigt kroppshår som försvann allt eftersom. Benhår, armhår, näshår, håret under armarna etc Och jag får väl ändå medge att benhår och håret under armarna har varit helt ok att vara utan, inte saknat det ett dugg men faktiskt så har jag märkt då jag blev utan att näshår faktiskt fyller en ganska bra funktion.
Under sommaren har allt flugit in i näsan, katthår, gräsklipp, mygg och knott och en herrans massa andra konstiga ting. Så. lite strån där inne är nog inte så dumt i alla fall.
Sen har vi ju detta med bryn och fransar. jag hade ju turen att få behålla mina fransar till mellan cyt 5-6 då de började bli glesa som ett staket. Brynen försvann ett par veckor innan men trots det så har jag ändå haft några fransar kvar hela tiden och ungefär samtidigt som de övre föll runt 6,te behandlingen så började de nedre växa konstigt nog.
Så efter att det mesta försvunnit och man fick nytt utseende, lite tomt sådär, så blev det en liten fixering att få ett ansikte på plats igen. Man sökte de få strån som fanns att måla, man fuskade ditt ett par ögonbryn och varje dag så såg man mer och mer skallig ut. De få strån som blev kvar efter stubben (hur det nu kan finnas mindre hår än millimeter stubb) ,ja de försvann de med. Och man frös om huvudet konstant.
Sen kom en period under sommaren med mottot "våga vägra peruk"
Två fina fina peruker blev lagda i malpåse och jag fullkomligt vägrade ha på mig dem då det kändes som att ha på sig en tjock fodrad pälsmössa. Så jag solade skalpen och övrig kropp och struntade blankt i råden om att undvika solen.
Nu, 3 veckor efter sista cyten så växer allt så det knakar, det mesta i alla fall. Man ser att jag är mörkhårig, nya strån tillkommer varje dag och konturerna blir allt skarpare och stråna allt längre och tätare. Brynen är tillbaka och fransarna växer för var dag och jag har under nån vecka varit överlycklig över att ha funnit hår på benen (det trodde man aldrig)
Kroppen tar tillbaka kontrollen !!
Vad härligt att allt hår kommer tillbaka. Jag har fått peruk men finner det så obekvämt och använde det inte en enda gång. Trodde inte det ska bli så. JAg går hellre flintig och använder hatt och keps när det är kallt.
SvaraRaderaKul att läsa att kroppen återhämtar sig.
Fortsätt att må bra! Kram
Vad glad jag blir å dina vägnar :-)
SvaraRaderaJa visst är det mycket med hår som man inte riktigt förstår innan det försvunnit.. Jag har ju också sörjt mitt hår (på huvudet) och tänkt en del på alla män som tappar hår eller rakar sina huvuden. Det verkar inte vara fullt så känsligt för dem som för kvinnor. Men så är det nog öht med det yttre, viktigare för kvinnor än män generellt sett..
SvaraRaderaJag har vant mig med perukmössan och kommer nog köra vidare med den till dess jag har någorlunda härtäckt huvud i alla fall. Men som man längtar.. till och med efter att få rensa avlopp från långa hår igen..
Kram !
Tali, ja perukerna var ingen hit...har känt mig helt avig med dem så de kommer nog inte på nån mer gång.
SvaraRaderaHoppas livet är gott mot dig med...kram kram
Maria, eller hur. Som min bilförsäljare sa idag "glädjeämnen skiftar över tid" ( vi pratade nämligen om håret på benen...kram
Karin, tror att män tar detta med håravfall lite annorlunda men de finns nog dom som har väldigt svårt att ta det med. Jag håller ju på att renovera min toalett nu och ska börja lägga mosaik på golvet i morgon och tog därför bort allt därifrån idag. Lyfte även på golvbrunnen som ska bort och långt där nere fann man rester från långhårstiden. Men det vet i fasiken om jag längtat efter det...huvva.
Kram kram till dig...