Ger ett litet livstecken från mig.
Är på landet sedan en tid tillbaka vilket gör att jag är hänvisad till min iPhone om jag vill blogga, kolla mail eller facebooka och det gör att jag blir lite för lat att skriva kommentarer hos er alla.
Men..... Jag läser hos er och jag tänker på er och lovar att kommentera vilt nästa gång jag är hemma i stan och vid en dator. Hur som så hoppas jag att ni njuter av sommarvärmen dom jag gör.
Min tid från förra behandlingen har varit bra. Knappt några biverkningar alls denna gång och det är jag oerhört tacksam över men det knasigaste som just nu händer är att mitt hår växer!!
Hur kan det vara möjligt?
Tre behandlingar med Taxotere och tre kvar med FEC och halvvägs in i behandlingen borde ju allt hår nu vara borta för en tid men nu är det på väg tillbaka och jag har redan ca 1 cm på huvudet och man kan till och med se att jag har benan åt höger!!
Och alla fransar och bryn är kvar och jag börjar fundera på om jag hör till den lilla ynka micro procent som inte tappar allt??
Jag är i alla fall glad över det men misstänker dock att glädjen blir kortvarig och att allt ryker på nytt mellan första och andra FEC,en.
Idag har vi i alla fall 29 grader i luften och hela 23 i vattnet och vi badar för fullt, porten är mao guld värt.
Önskar er fortsatt fint väder så lovar jag att sträckläsa hos er inför nästa behandling som sker den 11 juli....
Kram på er...
torsdag 30 juni 2011
söndag 19 juni 2011
Hejdå Taxotere
Är glad...
Efter i morgon är det över med Taxotere och jag kan inte annat än säga att det är att riktigt jäkla rävgift. Så sjukt dålig jag har varit av det och jag både gruvar mig och längtar efter morgondagen. Ska dock be om att få nertrappningschema på Betapreden så jag slipper ligga torsdag ,fredag som jag gjort innan. Då jag varit helt stel i leder och haft en muskelvärk som gjort att jag knappt kunnat vända mig i sängen, och nervsmärtan som kommit och gått ska vi inte ens prata om.
Och jag vill vara delaktig på midsommarafton !
Vara med på skaldjursfrossan på torsdag kväll då Göteborgarna kommer upp fullastade med skaldjur, och silllunchen på midsommarafton, alla dagsaktiviteter och buffén på kvällen. Sen har vi full rulle på lördag, namngivning för Marias lille plutt på söndag och på måndag ska jag köra Malin halvvägs ner mot arlanda då hon drar vidare till Oslo för jobb ett tag framöver igen.
Hå hå ja ja ja.....vem har tid med cellgift nu??
Idag har jag i alla fall tagit tillfället i akt och gjort en massa nyttigt på landet då jag vet att både brist på ork samt biverkningar gör det svårt för mig efter måndag....så jag har lyft ena knuten på mitt hus som sjunkit nån dm och dragit med sig en del av altanen, så dit med domkraft och en massa ny fyllmassa samt ny slipers, kan säga att det var mycket stånk och phu innan jag var klar men det blev helt ok.
Sen har jag sått en massa frön ( ja ja, jag vet, i senaste laget men allt är ju upp och ner och fel i tid i år), vänt på trädgårdslandet och kompletterat med ny jord och en smula koskit och satt alla frön där med, och jag kan säga att med fukten i gräset, närheten till och jorden som jag mullade omkring i satte fart på småsvena (de som är mindre än knott) och de gjorde så jag såg ut som om jag hade fläcktyfus då jag kom in. Fullt med små röda prickar i ansikte och på den kala huvudknoppen, försent kom jag på att jag glömt min halsduk.
Tror jag räknade till 32 prickar....
Men nu är jag hemma, och har kommit på att jag glömt min labremiss i andra väskan som är kvar på landet, så nu får jag snällt springa upp på onkologen i morgon bitt och få en ny, sen ner på lab (som onk patient får man gå före i kön...ta en 500 nr lapp som hon sa som stack mig sist, akutlapp mao). Man ska alltså inte sitta och vänta bland 20-25 st till i ett väntrum pga av infektionsrisken, sen upp tillbaka på onkologen för dagens batalj.
Och i morgon kommer gullegrisen med sin mamma från Göteborg, landar vid sju och då blir det minsann gullegull för hela slanten en stund innan jag förmodligen får dunsa i säng.
Ett aber har dock hänt. Har en stift tand som nu är lös för andra ggr, första gången i höstas och fick den då fastsatt och nu har det hänt igen, vickar som en mjölktand så på tisdag måste jag till tandläkaren. Inget man önskar under behandlingstiden men vad gör man.
Har någon av er märkt något konstig med tänder eller tandkött under behandling? Jag tycker att mitt eget tandkött liksom dragit sig tillbaka lite, uppåt och att ev tänderna rört sig något för jag har fått en liten glugg mellan framtänderna....
Ha ha, så jäkla lustigt, hårlös och med glugg i framtänderna, inte undra på att jag inte känner igen mig själv !
Efter i morgon är det över med Taxotere och jag kan inte annat än säga att det är att riktigt jäkla rävgift. Så sjukt dålig jag har varit av det och jag både gruvar mig och längtar efter morgondagen. Ska dock be om att få nertrappningschema på Betapreden så jag slipper ligga torsdag ,fredag som jag gjort innan. Då jag varit helt stel i leder och haft en muskelvärk som gjort att jag knappt kunnat vända mig i sängen, och nervsmärtan som kommit och gått ska vi inte ens prata om.
Och jag vill vara delaktig på midsommarafton !
Vara med på skaldjursfrossan på torsdag kväll då Göteborgarna kommer upp fullastade med skaldjur, och silllunchen på midsommarafton, alla dagsaktiviteter och buffén på kvällen. Sen har vi full rulle på lördag, namngivning för Marias lille plutt på söndag och på måndag ska jag köra Malin halvvägs ner mot arlanda då hon drar vidare till Oslo för jobb ett tag framöver igen.
Hå hå ja ja ja.....vem har tid med cellgift nu??
Idag har jag i alla fall tagit tillfället i akt och gjort en massa nyttigt på landet då jag vet att både brist på ork samt biverkningar gör det svårt för mig efter måndag....så jag har lyft ena knuten på mitt hus som sjunkit nån dm och dragit med sig en del av altanen, så dit med domkraft och en massa ny fyllmassa samt ny slipers, kan säga att det var mycket stånk och phu innan jag var klar men det blev helt ok.
Sen har jag sått en massa frön ( ja ja, jag vet, i senaste laget men allt är ju upp och ner och fel i tid i år), vänt på trädgårdslandet och kompletterat med ny jord och en smula koskit och satt alla frön där med, och jag kan säga att med fukten i gräset, närheten till och jorden som jag mullade omkring i satte fart på småsvena (de som är mindre än knott) och de gjorde så jag såg ut som om jag hade fläcktyfus då jag kom in. Fullt med små röda prickar i ansikte och på den kala huvudknoppen, försent kom jag på att jag glömt min halsduk.
Tror jag räknade till 32 prickar....
Men nu är jag hemma, och har kommit på att jag glömt min labremiss i andra väskan som är kvar på landet, så nu får jag snällt springa upp på onkologen i morgon bitt och få en ny, sen ner på lab (som onk patient får man gå före i kön...ta en 500 nr lapp som hon sa som stack mig sist, akutlapp mao). Man ska alltså inte sitta och vänta bland 20-25 st till i ett väntrum pga av infektionsrisken, sen upp tillbaka på onkologen för dagens batalj.
Och i morgon kommer gullegrisen med sin mamma från Göteborg, landar vid sju och då blir det minsann gullegull för hela slanten en stund innan jag förmodligen får dunsa i säng.
Ett aber har dock hänt. Har en stift tand som nu är lös för andra ggr, första gången i höstas och fick den då fastsatt och nu har det hänt igen, vickar som en mjölktand så på tisdag måste jag till tandläkaren. Inget man önskar under behandlingstiden men vad gör man.
Har någon av er märkt något konstig med tänder eller tandkött under behandling? Jag tycker att mitt eget tandkött liksom dragit sig tillbaka lite, uppåt och att ev tänderna rört sig något för jag har fått en liten glugg mellan framtänderna....
Ha ha, så jäkla lustigt, hårlös och med glugg i framtänderna, inte undra på att jag inte känner igen mig själv !
onsdag 15 juni 2011
Hatt och vänbesök
 |
| Beige safari/fiskarhatt, me like ! |
Sen har jag varit på bolaget och köpt vin och cider till midsommar, vad nu det ska vara bra för eftersom jag förmodligen bara får se på. men, jag gillar att veta att de finns där, bara liksom ifall att. Mitt rosévin ligger redan i vinstället och bara väntar på att bli kylt för det bara SKA jag ha ett glas av.
Och mer bra idag, darling Annnica kom på överraskningsbesök. Hon bor en bit utanför Uppsala men är Sundsvallsbo som jag från början och var här i jobb idag och hon är verkligen en superfin vän. Klok och förnuftig och säger så bra saker som man kan ta till sig i den här soppan som kallas cancer....
Så vi mumsade jordgubbar med socker och mjölk....och pratade strunt och viktiga saker en bra stund. Så älskade darling Annica, tusen tack för besöket. Kommer absolut och våldgästa er i sommar.
Mer bra, gräsmattorna är klippta...igen. men hur vore det om gräseländet kunde sluta växa under grå och regniga dagar??? Stå still liksom. Är det för mycket begärt?
Har i alla fall packat inför morgondagen, då bär det av till landet igen. Ska bara förbi på onkologen och hämta Betapred som de glömde lämna ut till mig sist. Sen ska jag flörta till mig möjligheten att ta mina prover direkt då de öppnar på lab på måndag morgon istället för på fredag för annars måste jag vända tillbaka till stan på fredag över dagen för provtagning. Borde ju funka liksom, eller.....ta dom imorgon.
tisdag 14 juni 2011
28.8 ner till 10.2
Vilket väder vi haft, och vilket väder vi fick !!
Det damp nära 20 grader på ett par dagar och helt plötsligt vaknade man till spöregn , åska och en jädra massa blixtar och en termometer som visade på 10.2....sicket skämt.
Jag har i alla fall nyttjat de fina dagarna till max.
Badat....hurra för min port, just love it ! Vad skulle jag ha gjort om jag inte hade fått legat i vattnet och simmat omkring i sommar?? Lider med er som har en picc line och som måste vara försiktig.
Solat.... fast jag vet att det inte kanske är det bästa med cyt i kroppen men det har ändå funkar bra och jag har lagt mig till med en liten fin bränna. Blir ju sällan bränd utan jag som är ganska mörk i sig får en ganska bra brunfärg direkt vilket är väldigt skönt.
Ätit....japp, funkat si och så med smaken men jag har ändå ätit gott i solskenet och deltagit i "landet aktiviteterna"
Sen kom regnet....och kylan och det blev till att tända brasor inomhus igen efter att under flera nätter haft vädringsfönstren i och korsdrag i huset. Hade faktiskt till och med yllesockorna på i går kväll.
Tur är dock att vi har den vedeldade bastun, den används flitigt i vanliga fall men den är guld värd kyliga och blöta dagar då man kan sitta och gona sig därinne och få upp värmen igen. Men hur är det? Vet ni om man kanske inte ska basta så mycket under behandlingstiden? Har ni hört om man ska vara försiktig med det?
I övrigt får jag säga att jag mår bra, tröttheten börjar bli lite mera konstant, mer jämn på nåt sätt. Får inte tillbaka orken fullt ut nu utan det går lite på halvfart mest hela tiden och lusten till att ta tag i några större projekt infinner sig icke. Så, jag antar att kroppen kommer att funka såhär nu, att man mår lite sämre vissa dagar och sen då det vänder så mår man relativt bra förutom att orken inte kommer tillbaka fullt ut innan nästa gång.
Nu är jag hemma i stan igen för ett par dagar, kollar post, klipper lite gräs, handlar lite nyttigheter och tar en sväng förbi IKEA för diverse inköp. Ska även ta tag i försäkringskassan som inte hört av sig, känns lite olustigt om jag inte skulle få några pengar den här månaden.
Det damp nära 20 grader på ett par dagar och helt plötsligt vaknade man till spöregn , åska och en jädra massa blixtar och en termometer som visade på 10.2....sicket skämt.
Jag har i alla fall nyttjat de fina dagarna till max.
 |
| Sommarvägg på landet |
Badat....hurra för min port, just love it ! Vad skulle jag ha gjort om jag inte hade fått legat i vattnet och simmat omkring i sommar?? Lider med er som har en picc line och som måste vara försiktig.
Solat.... fast jag vet att det inte kanske är det bästa med cyt i kroppen men det har ändå funkar bra och jag har lagt mig till med en liten fin bränna. Blir ju sällan bränd utan jag som är ganska mörk i sig får en ganska bra brunfärg direkt vilket är väldigt skönt.
Ätit....japp, funkat si och så med smaken men jag har ändå ätit gott i solskenet och deltagit i "landet aktiviteterna"
Sen kom regnet....och kylan och det blev till att tända brasor inomhus igen efter att under flera nätter haft vädringsfönstren i och korsdrag i huset. Hade faktiskt till och med yllesockorna på i går kväll.
Tur är dock att vi har den vedeldade bastun, den används flitigt i vanliga fall men den är guld värd kyliga och blöta dagar då man kan sitta och gona sig därinne och få upp värmen igen. Men hur är det? Vet ni om man kanske inte ska basta så mycket under behandlingstiden? Har ni hört om man ska vara försiktig med det?
 |
| Gillar de cerise färgade klockorna i de som snirklar sig och de pyttesmå rosa i de mer täckande |
Nu är jag hemma i stan igen för ett par dagar, kollar post, klipper lite gräs, handlar lite nyttigheter och tar en sväng förbi IKEA för diverse inköp. Ska även ta tag i försäkringskassan som inte hört av sig, känns lite olustigt om jag inte skulle få några pengar den här månaden.
torsdag 9 juni 2011
Resklar
Eller, nästan i alla fall.
Vaknar och mår ganska bra. Inget ont i kroppen, ingen näsblod (som jag i praktiken haft varje morgon de sensate tre dagarna), ingen huvudvärk.
Bra morgon so far mao!
Det enda smolket i bägaren är att jag har lite bekymmer med molande illamående men det får kuperas med lite Primeran.
Idag reser jag tillbaka till landet. Har varit hemma nu i 3 dagar och nu är det dags att återvända och fortsätta pyssla med det som ska pysslas med. Bäst att passa på nu då de goda dagarna står för dörren, ihärdigt trädgårdsarbete alltså. Gräsmattor ska klippas, planteringar ska göras och växthuset ska fixas klart.
Men först väntar frukost med fil och flingor och minst en halv liter jordgubbar. Smaken börjar så smått göra sig påmind vilket är skönt. Men jag tycker att det är lite knepigt med detta. Den är så intensivt borta under nära två veckor efter och sen kommer någon drygt vecka med halvhyfsad smak. Upplever ni andra på Taxotere det med? Däremot är själva "domningen" i munnen konstant. Känns lite som om man hela tiden går omkring med lätt tandläkarbedövning och inte riktigt känner allt som landar på tunga och i gom.
Nåt glädjande i allt elände är ändå vikten. Läser ju hos många av er och ser viktökning lite här och där men här är precis tvärtemot. Har sedan första mötet med onkologen, den 6 maj gått ner hela 8,2 kg.
Fattar ingenting! Men å andra sidan var jag jäkligt vissen mellan första och andra behandlingen och fick ju knappt i mig mat och även denna sväng har jag väl till viss del tvingat i mig mat. Så man kan säga att det enda positiva med Taxotere är att den inte gör en hungrig och att man tappar några kilon.
Vaknar och mår ganska bra. Inget ont i kroppen, ingen näsblod (som jag i praktiken haft varje morgon de sensate tre dagarna), ingen huvudvärk.
Bra morgon so far mao!
 |
| Även om det ligger där på hyllan på landet så får det vänta men men sommarens bästa rosévin är alltid Mulderbosch, lagrar alltid då det försvinner i ett nafs från bolaget fina sommardagar. |
Idag reser jag tillbaka till landet. Har varit hemma nu i 3 dagar och nu är det dags att återvända och fortsätta pyssla med det som ska pysslas med. Bäst att passa på nu då de goda dagarna står för dörren, ihärdigt trädgårdsarbete alltså. Gräsmattor ska klippas, planteringar ska göras och växthuset ska fixas klart.
Men först väntar frukost med fil och flingor och minst en halv liter jordgubbar. Smaken börjar så smått göra sig påmind vilket är skönt. Men jag tycker att det är lite knepigt med detta. Den är så intensivt borta under nära två veckor efter och sen kommer någon drygt vecka med halvhyfsad smak. Upplever ni andra på Taxotere det med? Däremot är själva "domningen" i munnen konstant. Känns lite som om man hela tiden går omkring med lätt tandläkarbedövning och inte riktigt känner allt som landar på tunga och i gom.
Nåt glädjande i allt elände är ändå vikten. Läser ju hos många av er och ser viktökning lite här och där men här är precis tvärtemot. Har sedan första mötet med onkologen, den 6 maj gått ner hela 8,2 kg.
Fattar ingenting! Men å andra sidan var jag jäkligt vissen mellan första och andra behandlingen och fick ju knappt i mig mat och även denna sväng har jag väl till viss del tvingat i mig mat. Så man kan säga att det enda positiva med Taxotere är att den inte gör en hungrig och att man tappar några kilon.
onsdag 8 juni 2011
Dåliga och bra dagar
En bloggpaus på några dagar.
Jag har haft dåliga och bra dagar på landet och solen har lyst från klarblå himmel även om blåsten varit närvarande mest hela tiden.
Mitt mönster höll i sig. På tordagen började min dipp med muskel, nerv och ledvärk, dag tre efter behandling och på fredagen sov jag mest hela dagen och stillade värken med värktabletter. Smaken var som bortblåst men trots det fick jag i mig lite mat på fredag em då syster yster fixat middag. Lördagen var blandad. Trodde jag var mer pigg än vad jag var och hjälpte till med att flytta ved från en vedbod till en annan men där tog det tvärstopp.
I värmen fick jag helt plötsligt ett riktigt blodtrycksfall och det svartnade rejält. Trodde inte ens jag skulle ta mig inomhus innan jag skulle tuppa av och det blev som korsdrag genom huvudet av ett läskigt sus och en massa ord huller som buller...
Låg säkert i en timme innan jag hade balans igen och kunde kliva upp. Därefter tog jag det lugnt och lät andra stöka på...
Söndagen kändes relativ hyfsad och det var där och då jag för första gången kände att den här gången kommer att bli bättre vad gäller biverkningarna. Så, hela söndagen gick utan en enda värktablett, vaknade dock på natten mot måndag och hade riktigt ont men då gjorde jag en annan "tablettkompott" som kändes som den funkade bättre. Blev inte lika mosig i huvudet och tyckte att jag vaknade värkfri. Och måndagen visade sig vara en riktigt bra dag som innehöll blomplantering och stök i växthuset. Klippte till och med lite gräs.
Nu är jag åter hemma i "stan" och här har också klippts en massa gräs sedan jag kom hem men jag har fått god hjälp. Allt har vattnats igenom rejält och mina stockrosor växer så det knakar och samma sak med all plantering på framsidan huset. Det gillas mycket....
Mitt hår är nu ett minne blott, bara små enstaka stubbiga fjun som sitter kvar. En bastu och en dusch på lördagkväll var det som tog udden av det sista lilla som fanns av mörkt mm högt hår. Nu är det löjligt ljust och så pass få att man kan räkna dem.
Och för första gången på länge så grät jag över håret.....
Det är inte jag i spegeln..
Och så passade jag på att gråta lite mer över hela situationen som är så jäkla makaber att jag knappt förstår det själv.
Finns nog ingen som kan förstå hur man varje morgon och kväll, då man gör den extremt noggranna ansiktsvården, kollar efter lösa fransar i bomullstussarna, eller hur man kollar efter andra spår på kroppen, såsom blåmärken, eller hur man vissa dagar tackar för att man "bara" blött näsblod 2 ggr på hela dagen, och att man klarat av att hålla sig på benen ännu en dag utan att bryta ihop.
Eller hur man sprayar munspray i maxdos och lite till varje dag för att det hela tiden känns som om läpparna sitter fast på tandköttet, eller hur det värker i fingertopparna vid varje stöt. Eller hur man får lätt panik om man inser att man åkt hemifrån utan en av alla värktabletter och inser att det dröjer 4 dagar tills man kommer åt den, eller hur näsan rinner
Eller hur man bara helt enkelt ser ut.....
Sjuk
I spegeln en massa ärr på en bar överkropp och ett hårlöst huvud som inte är "mitt"
Vart tog Helén vägen?
Jag har haft dåliga och bra dagar på landet och solen har lyst från klarblå himmel även om blåsten varit närvarande mest hela tiden.
Mitt mönster höll i sig. På tordagen började min dipp med muskel, nerv och ledvärk, dag tre efter behandling och på fredagen sov jag mest hela dagen och stillade värken med värktabletter. Smaken var som bortblåst men trots det fick jag i mig lite mat på fredag em då syster yster fixat middag. Lördagen var blandad. Trodde jag var mer pigg än vad jag var och hjälpte till med att flytta ved från en vedbod till en annan men där tog det tvärstopp.
I värmen fick jag helt plötsligt ett riktigt blodtrycksfall och det svartnade rejält. Trodde inte ens jag skulle ta mig inomhus innan jag skulle tuppa av och det blev som korsdrag genom huvudet av ett läskigt sus och en massa ord huller som buller...
Låg säkert i en timme innan jag hade balans igen och kunde kliva upp. Därefter tog jag det lugnt och lät andra stöka på...Söndagen kändes relativ hyfsad och det var där och då jag för första gången kände att den här gången kommer att bli bättre vad gäller biverkningarna. Så, hela söndagen gick utan en enda värktablett, vaknade dock på natten mot måndag och hade riktigt ont men då gjorde jag en annan "tablettkompott" som kändes som den funkade bättre. Blev inte lika mosig i huvudet och tyckte att jag vaknade värkfri. Och måndagen visade sig vara en riktigt bra dag som innehöll blomplantering och stök i växthuset. Klippte till och med lite gräs.
Nu är jag åter hemma i "stan" och här har också klippts en massa gräs sedan jag kom hem men jag har fått god hjälp. Allt har vattnats igenom rejält och mina stockrosor växer så det knakar och samma sak med all plantering på framsidan huset. Det gillas mycket....
Mitt hår är nu ett minne blott, bara små enstaka stubbiga fjun som sitter kvar. En bastu och en dusch på lördagkväll var det som tog udden av det sista lilla som fanns av mörkt mm högt hår. Nu är det löjligt ljust och så pass få att man kan räkna dem.
Och för första gången på länge så grät jag över håret.....
Det är inte jag i spegeln..
Och så passade jag på att gråta lite mer över hela situationen som är så jäkla makaber att jag knappt förstår det själv.
Finns nog ingen som kan förstå hur man varje morgon och kväll, då man gör den extremt noggranna ansiktsvården, kollar efter lösa fransar i bomullstussarna, eller hur man kollar efter andra spår på kroppen, såsom blåmärken, eller hur man vissa dagar tackar för att man "bara" blött näsblod 2 ggr på hela dagen, och att man klarat av att hålla sig på benen ännu en dag utan att bryta ihop.
Eller hur man sprayar munspray i maxdos och lite till varje dag för att det hela tiden känns som om läpparna sitter fast på tandköttet, eller hur det värker i fingertopparna vid varje stöt. Eller hur man får lätt panik om man inser att man åkt hemifrån utan en av alla värktabletter och inser att det dröjer 4 dagar tills man kommer åt den, eller hur näsan rinner
Eller hur man bara helt enkelt ser ut.....
Sjuk
I spegeln en massa ärr på en bar överkropp och ett hårlöst huvud som inte är "mitt"
Vart tog Helén vägen?
torsdag 2 juni 2011
Mat och smakförändring
Jag kan ta det mesta med detta, alla knasiga biverkningar, alla jobbiga, alla tunga och onda och verdervärdiga men har grymt svårt att ta en.
Smakförändringen....
Metallsmaken ligger tung i munnen på mig vad än jag försöker äta. Igår funkade inte ens smaken på saltlakrits som varit en av två saker jag kunnat känna ett litet uns smak av. Vatten går inte att få i sig för det är verkligen som att dricka vatten direkt från ett rostigt rör, allt med kolsyra bara fräser lite lätt på tungan och ger inget i utbyte alls, mjölk som jag längtade häromdagen med rabarersberkrämen som jag gjorde smakade härsket fast den var ny.....och det här suger.
Jag vill sätta mig ner och äta en god måltid och känna varenda smak, jag gillar ju mat, att äta och att laga och att nu ha totalt avsaknad av smak är helt enkelt vedervärdigt. Jag kan inte ens bjuda på mat för jag vet inte ens hur jag ska krydda eller smaka av.....
Att vara kronisk törstig och må illa av allt man dricker är ingen skön känsla.
Nu tror jag mig dock veta, eller så inbillar jag mig, men har för mig att jag läst hos någon av er att smakförändringen inte är lika besvärande för FEC,en? Att den finns där men inte i lika hög grad som för Taxotere? Vet ni?
Ge mig ett litet uns hopp, jag kommer inte att härda ut till september med detta annars.
Kommer dock att få vika ner mig i midsommar och inte kunna ta del av våra trevliga mat och fikastunder, nästa behandling 20 juni sätter ju stopp för det och det tycker jag känns oerhört trist. Mat är nu liksom bara ett nödvändigt ont, att försöka tvinga i sig något som inte alls smakar bra.
Vill ju också vara med och mumsa på allt med god aptit på midsommarafton, sitta i gröngräset och äta vår klassiska jordgubbstårta som försvinner i ett nafs. Känna den där goda söta jordgubbssmaken och smörkrämen och grädden....men det kan jag förmodligen glömma och det irriterar mig massor.
Det här avsnittet med smakförändringar i den här jäkla cancersoppan hade jag gärna velat hoppa över !!!!
I övrigt så börjar det bli lite smärtsamt med muskler och leder igen. Började som sist, i fot och handled, värst i fot dock och det är precis på dagen som förra gången då det dök upp dag fyra efter behandling. Känns sisådär om det ska bli lika igen. Men nu är i alla fall bilen packad, kissekatter förberedda på resa, maten inhandlad (ha ha, varför då egentligen) och allt annat klart så vi kan när som helst dra iväg till landet där vi blir kvar fram till tisdag då jag åker hem, kissekatter blir kvar då syrran blir kvar hela veckan och på torsdag kommer jag dit igen.
Så, njut av väder i helgen för jag ser stoooora solar överallt. Själv tänker jag bädda ner mig i hammocken eller på nån solstol och göra nada om kroppen säger ifrån. Andra för sköta markservicen i helgen.
Smakförändringen....
Metallsmaken ligger tung i munnen på mig vad än jag försöker äta. Igår funkade inte ens smaken på saltlakrits som varit en av två saker jag kunnat känna ett litet uns smak av. Vatten går inte att få i sig för det är verkligen som att dricka vatten direkt från ett rostigt rör, allt med kolsyra bara fräser lite lätt på tungan och ger inget i utbyte alls, mjölk som jag längtade häromdagen med rabarersberkrämen som jag gjorde smakade härsket fast den var ny.....och det här suger.
 |
| Alltid på midsomamrafton |
Att vara kronisk törstig och må illa av allt man dricker är ingen skön känsla.
Nu tror jag mig dock veta, eller så inbillar jag mig, men har för mig att jag läst hos någon av er att smakförändringen inte är lika besvärande för FEC,en? Att den finns där men inte i lika hög grad som för Taxotere? Vet ni?
Ge mig ett litet uns hopp, jag kommer inte att härda ut till september med detta annars.
Kommer dock att få vika ner mig i midsommar och inte kunna ta del av våra trevliga mat och fikastunder, nästa behandling 20 juni sätter ju stopp för det och det tycker jag känns oerhört trist. Mat är nu liksom bara ett nödvändigt ont, att försöka tvinga i sig något som inte alls smakar bra.
Vill ju också vara med och mumsa på allt med god aptit på midsommarafton, sitta i gröngräset och äta vår klassiska jordgubbstårta som försvinner i ett nafs. Känna den där goda söta jordgubbssmaken och smörkrämen och grädden....men det kan jag förmodligen glömma och det irriterar mig massor.
Det här avsnittet med smakförändringar i den här jäkla cancersoppan hade jag gärna velat hoppa över !!!!
I övrigt så börjar det bli lite smärtsamt med muskler och leder igen. Började som sist, i fot och handled, värst i fot dock och det är precis på dagen som förra gången då det dök upp dag fyra efter behandling. Känns sisådär om det ska bli lika igen. Men nu är i alla fall bilen packad, kissekatter förberedda på resa, maten inhandlad (ha ha, varför då egentligen) och allt annat klart så vi kan när som helst dra iväg till landet där vi blir kvar fram till tisdag då jag åker hem, kissekatter blir kvar då syrran blir kvar hela veckan och på torsdag kommer jag dit igen.
Så, njut av väder i helgen för jag ser stoooora solar överallt. Själv tänker jag bädda ner mig i hammocken eller på nån solstol och göra nada om kroppen säger ifrån. Andra för sköta markservicen i helgen.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)